About sveden
Det finns många olika metoder för behandling av broskskador som de mest använda är:
AMIC - Assisted Matrix Induced Chondrogenesis
Mesenkymala stamcellbaserade tekniker såsom mikrofrakturering och olika modifieringar av denna teknik (t.ex. AMIC -. Assisted Matrix Induced Chondrogenesis).
Denna metod är en av de som används längst, och beskrivs i många studier. Metoden är baserad på kroppens egen förmåga för utläkning som stimulerar inväxt av så kallade mesenkymala stamceller i broskdefekten. Det är dock inte klart om de cellerna skapar ny brosk / broskliknande vävnad i defekten genom att differentiera i brosk specifika celler – kondrocyter, eller om de bara hjälper denna process genom att släppa ut nödvändiga faktorer för broskreparation.
ACI - Autologous Chondrocyte Implantation
Kondrocyt (broskspecifika celler) cellbaserade metoder såsom ACI (Autologous Chondrocyte Implantation) och olika modifieringar av denna metod. I detta fall använder man patientens egna broskceller för att skapa ny brosk. Operationen utförs i två steg: den första sker via titthålskirurgi där en liten bit av brosk tas från icke-belastade yta av knäet. Därefter kondrocyterna (brosk-celler) odlas i laboratoriet i flera veckor (ca 3-5 veckor) till dess att en tillräcklig mängd celler har erhållits för implantation. Sedan den andra operation utförs, denna gång med ett öppet knä kirurgi och broskceller injiceras i defekten genom en speciell teknik. Initialt var det benhinnan som används för att täcka defekten, numera finns det många andra konstgjorda membran eller implantat som kan fungera som en cellbärare. Membranen kan fästas (och detta gäller alla metoder som använder membran) på flera sätt: sutur med särskilda stygn på omgivande brosk, med hjälp av fibrin – biologiskt lim, med hjälp av speciella resorberbara stift för att fästa membranet på benet, och slutligen med trådar som kan placeras i membranet och sedan dras genom det underliggande benet – så kallad ”transosseus fixation”.
Periosteum transplantation
Benhinna transplantation. Den använder regenereringspotential av periostet, s.k. ”cambial” skikt, den som ligger mot benet. I detta skikt det kunde hittas en speciell typ av celler som kallas ”progenitorceller” celler som har, bland annat, möjligheten att skapa ny broskliknande vävnad. I den här metoden kirurgen tar benhinnan från den främre sidan av skenbenet, täcker broskdefekten med det och slutligen använder en av metoderna för fixering som beskrevs ovan.
Osteochondral grafts
Osteokondral transplantat. Fortfarande den mest använda metoden i denna grupp kallas mosaikplastik. I grund och botten samlar kirurgen med en speciell instrument broskbencylindrar från den icke-belastade yta av knäleden och reimplanterar de samma cylindrarna i det skadade området i knäet. Man kan använda en enda eller flera cylindrar om defekten är större, vilket ger en blick av mosaik. De artificiella cylindrar är också tillgängliga kommersiellt på marknaden, men de används sällan jämfört med dem ”naturliga” som beskrivs ovan. I vissa länder är dem endast godkända för att täcka tagstället.
Particulated cartilage transplantation
Vuxna brosk fragment transplantation och juvenila broskfragment transplantation. Denna metod används främst i USA med hjälp av vävnad från biobanker, inklusive brosk från kadaver. Brosk är en vävnad lämplig för transplantation, och därför kan det användas för detta ändamål. Brosk är hackad till små bitar och placerad sedan i defekten med användning av en lämplig bärare, fibrin till exempel. Brosket från yngre individer används (”juvenil”) på grund av den större tillväxtpotential jämfört med den från de vuxna.
[gut_animate_image image=”http://arthrogenica.com/wp-content/uploads/2015/12/x-ray-knee-arthrogenica.jpg” effect=”fadeIn” align=”center”]